Bankkris skapade oro

Under månaden föll det amerikanska S&P 500-indexet med 3,7 procent mätt i USD, medan europeiska Stoxx 600 föll med 0,2 procent mätt i EUR. Nordiska VINX steg med 2,5 procent mätt i NOK, medan den mer ekonomiskt känsliga Oslobörsen föll med 3,8 procent.

«Bankrusning»

Uttagen av pengar från den tidigare relativt okända amerikanska regionbanken Silicon Valley Bank (SVB) skapade marknadsoro i början av mars. Eftersom investeringarna i bland annat amerikanska statsobligationer minskade i värde kunde banken inte uppfylla sina skyldigheter när den drabbades av en ”bankrusning”. Förlusterna beror på att förmodat säkra investeringar föll kraftigt på grund av lång löptid och en historiskt snabb ränteuppgång. Bankoron spred sig gradvis till andra banker, där framför allt mindre banker drabbades av att kunderna tog ut pengar från sina bankkonton. För att begränsa uttagen av pengar blev myndigheterna tvungna att ingripa på ett samordnat sätt, vilket inte förekommit sedan pandemin eller finanskrisen.

Självförstärkande effekter

Förluster på så kallade ”held-to-maturity”-portföljer som SVB upplevde kan ha bidragit till att de regleringar som infördes av Trump-administrationen mjukades upp. I Europa har regleringen av bankerna varit strikt, men det hindrade inte att osäkerheten spred sig till det europeiska banksystemet. Den schweiziska banken Credit Suisse, som länge haft problem med lönsamheten, drogs med i strömmen. Schweiziska myndigheter tvingade fram en räddning genom att konkurrenten UBS köpte upp banken. För att förhindra att självförstärkande effekter drar iväg utom kontroll har man även i USA använt verktyg som likviditetsåtgärder och insättningsgarantier.

Dilemma för centralbanker

Myndigheternas och centralbankernas utryckning verkar vara över för den här gången. Som en följd av bankkrisen värderar nu marknaderna in det faktum att den amerikanska centralbanken framöver kommer att ta hänsyn till detta genom att ta en paus i räntehöjningarna. Risken med att agera förebyggande när det gäller finansiell stabilitet är att ökad likviditet och en lägre räntebana kan bidra till att inflationen ligger kvar på en högre nivå. I valet mellan att hantera en penningpolitik som är tillräckligt stram för att dämpa inflationen och samtidigt ta hänsyn till den finansiella stabiliteten ställs centralbankerna inför ett dilemma.

Vägen framåt 

Globala aktier, mätt genom MSCI World i lokal valuta, steg med cirka tre procent. Även om bankkrisen kan få en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten bidrog ökad likviditet och fallande räntor positivt. Både inflationen och tidpunkten för en eventuell lågkonjunktur kommer sannolikt fortsatt att vara i fokus, men sammanfattningsvis framstår aktier ändå som ett bra investeringsalternativ för långsiktigt sparande.