Centralbankerna stramar åt

Under månaden föll det amerikanska S&P 500-indexet med 4,1 procent mätt i USD och europeiska Stoxx 600 föll med 5,0 procent mätt i EUR. Nordiska VINX föll med 5,5 procent mätt i NOK. Här hemma föll Oslobörsen med mer marginella 0,4 procent (OSEBX).

Penningpolitiken stramas åt

De senaste decennierna har centralbankerna höjt räntorna gradvis under perioder med uppgång, medan de har sänkts kraftigt i kristider. Centralbankernas reaktionsmönster har därför beskrivits som ”trappan upp, hissen ned”. Tonen har nu förändrats, eftersom vi har ett globalt inflationsproblem som saknar motstycke under de senaste 40 åren. Centralbankerna stramar åt aggressivt och försöker undvika att hamna i en löne- och prisspiral. Det framkom tydligt vid den amerikanska centralbankens årliga symposium i Jackson Hole, där hökaktiga signaler från centralbankschefen Jerome H. Powell fick räntorna att stiga igen och marknaderna att falla.

Lågkonjunktur eller mjuklandning?

För att inflationen ska pressas ned ordentligt är det troligt att arbetsmarknaden försvagas. Det man hoppas uppnå är en så kallad ”mjuklandning”, där arbetslösheten stiger måttligt och sedan planar ut. I praktiken är det svårt att åstadkomma och arbetslösheten brukar normalt stiga kraftigt när den börjat öka. Just nu är det dock så viktigt för centralbankerna att pressa ned inflationen att de är villiga att riskera en lågkonjunktur med betydligt högre arbetslöshet.

Energikris

Det krävs ofta en katalysator för att ekonomin ska gå över från den sencykliska konjunkturfasen till en djup lågkonjunktur. Många menar att de skyhöga energipriserna är den utlösande faktorn den här gången och nu förväntas Europa gå in i en lågkonjunktur. Flera faktorer kommer att avgöra hur djup den kan bli, exempelvis olika hjälp- och räddningsåtgärder. Det här är något vi har sett variationer av tidigare, till exempel under pandemin. Till skillnad från tidigare stramar Europeiska centralbanken åt kraftfullt för att dämpa inflationen.

Vägen framåt …

Efter nedgången på marknaden under senare halvan av augusti är de globala aktiemarknaderna tillbaka på samma nivåer som i slutet av juli. Mätt genom MSCI World föll marknaderna cirka fyra procent i lokal valuta för månaden som helhet och har hittills i år fallit med omkring 14 procent. Åtstramning av penningpolitiken och oron för en lågkonjunktur i Europa verkar vara de främsta drivkrafterna bakom nedgången. Samtidigt innebär den ökade osäkerheten att värderingarna blivit mer attraktiva och aktier framstår fortsatt som ett bra investeringsalternativ.