Centralbankernas dilemma

Oron för en lågkonjunktur ökar till följd av högre inflation och stigande räntor. Inflationen har varit fortsatt hög mot bakgrund av en historiskt stark arbetsmarknad, höga råvarupriser och förseningar i de globala leveranskedjorna efter pandemin. Kinas hantering av covid-19 och kriget i Ukraina har ytterligare förvärrat problemen på utbudssidan.

Under månaden föll det amerikanska S&P 500-indexet med 8,3 procent mätt i USD och europeiska Stoxx 600 föll med 8,0 procent mätt i EUR. Nordiska VINX föll med 4,2 procent mätt i NOK. Här hemma föll Oslobörsen med hela 9,1 procent (OSEBX).

Stram penningpolitik utan inbromsning

Den globala ekonomin är fortfarande solid och arbetsmarknaderna är generellt rekordstarka. Detta är en bra bakgrund då centralbankerna kan höja räntorna och därmed kontrollera inflationen – som på flera ställen tenderar att dra iväg. Att räntorna höjs från de historiskt låga nivåer vi haft under en längre tid – under en period med extremt offensiv penningpolitik som skulle stötta ekonomin under den globala pandemin – är i och för sig ett sundhetstecken. Utmaningen för centralbankerna handlar ändå om att strama åt penningpolitiken och därmed höja räntorna, utan att bidra till en fullständig inbromsning i ekonomin och en nedgång för den globala efterfrågan. Om den privata köpkraften och konsumtionen bromsar in för mycket och vi också får en försvagad arbetsmarknad väntar en global lågkonjunktur runt hörnet. Räntorna är på väg uppåt, men några andra tecken på en lågkonjunktur har ännu inte synts till. Detta är vad finansmarknaderna fokuserar på, och hur centralbankerna hanterar utmaningen är vägledande för marknaderna på 6–18 månaders sikt.

Rapportsäsongen

Finansmarknaderna har till stor del präglats av makroförhållanden under 2022, som räntor och inflation, kriget i Ukraina, råvarupriserna och energikrisen. Nu närmar vi oss dock halvårsskiftet och en ny omgång företagsrapporter. Därmed får vi en uppdatering om hur räntehöjningar och inflation påverkar börsbolagens aktivitet, resultat och framtidsutsikter. Hittills har bolagen lyckats hantera olika utmaningar på ett bra sätt och resultatförväntningarna för 2022 ligger fortfarande en bra bit över förväntningarna för 2021. Marknaden har dock värderat in både kraftfulla åtgärder från centralbankerna och något svagare företagsprognoser och värderingen har därmed utrymme för en uppsida om marknadens många orosmoln skingras efter rapportsäsongen och under hösten.

Vägen framåt …

Globala aktier mätt genom MSCI World hade en nedgång med cirka 7,8 procent i juni, mätt i lokal valuta, och har hittills i år fallit med 18,3 procent. Även om konsumenternas förtroende har minskat markant borde en stark arbetsmarknad motverka den omedelbara risken för en lågkonjunktur. Om vi nu ser inflationen plana ut och även falla under andra halvåret finns det anledning att tro att det handlar om en paus i tillväxten snarare än en global lågkonjunktur. Om vi kan undvika en lågkonjunktur framstår aktiemarknaden återigen som attraktiv och erbjuder flera spännande investeringsmöjligheter.